När man jobbar i mediabranchen så får man tillgång till ALLA tidningar i hela världen (lite överdrivet) och det innebär att man tar hem buntvis av dom. Ibland kunde man gå hem med Frida, Veckorevyn, Hemmets Journal, Slitz, Illustrerad Vetenskap, Aftonbladet, Rocky, Elle och någon facklig tidning under armen och sen satt man och frossa i en dag eller två. Efter frossan så slängdes helt nya fräscha tidningar rakt ner i återvinningen och så gjorde man om samma sak igen någon dag senare.
En dag när jag skulle gå ner till återvinningen ändrade jag mig och lade tidningarna på en liten hylla som finns i porten. Jag la dom där för jag ville istället dela med mig till mina grannar som ALDRIG hälsar först och jag hoppades att man skulle förstå att det " e bara å ta". Vad jag upptäckte rätt snabbt var att dom djävlarna inte alls är så blyga av sig utan hyllan var tom bara efter ett par minuter! Sno kan dom minsann men hälsa vill man inte...
Att lägga tidningarna på hyllan blev till slut en liten rolig grej för mig, då det faktiskt skänkte glädje samtidigt som jag fick känna mig mystisk. "Vem är det som lägger gåvor till oss här i huset utan att vilja ha något tillbaka" lekte jag att man tänkte varje gång det låg en ny bunt med tidningar. Ni ska också veta att ibland var dom så pass nya att handeln inte ens fått upp dom på hyllorna.
Nu kommer jag till det som har fascinerat mig mest av allt.
Hyllan fylls nu ibland med böcker, filmer, julsaker, kläder och senast stod det en antik bordslampa där. Herre Gud, KiKi har ju förändrat världen!!! När jag kommer in i min port och ser att man lagt ut nya gåvor så ler jag med hela mitt hjärta för det har visat sig att världen är en liten oas med små överraskningar varje dag. Fast oftast slutar jag le efter att ha tittat i kylen och upptäcker att det blir M & M till middag idag igen...
